Till umu.se

Doktorandprojekt

Institutionen för psykologi bedriver forskarutbildning inom flera olika områden. Här presenteras våra doktorander och deras avhandlingsprojekt.

John AnderssonSambandet mellan luftföroreningar och demenssjukdomar
Antalet människor med demenssjukdom ökar. Detta kan till stor del förklaras med att vi blir allt äldre. Men samtidigt som vår medellivslängd ökar så växer också andelen människor som bor i våra städer. Detta innebär att allt fler bor nära trafikerade vägar. De senaste 10 åren har ett antal studier visat att ökad exponering för trafikrelaterade luftföroreningar innebär en ökad risk för demens. Det finns dock fortfarande mycket som är oklart kring detta samband. Vi vet till exempel inte tillräckligt mycket om huruvida andra faktorer bidrar till den observerade effekten. Mitt doktorandprojekt går ut på att undersöka i vilken utsträckning faktorer såsom trafikbuller och socioekonomisk status kan förklara, och kanske förstärka, sambandet mellan trafikrelaterade luftföroreningar och demens. Förhoppningsvis kan denna typ av forskning bidra till ökad kunskap om kopplingarna mellan miljö och hälsa, kunskap som i sin tur är viktig för att skapa hållbara stadsmiljöer.

Frida BertilssonImplementering av kognitiva lärandestrategier
Forskning inom kognitiv psykologi har visat stöd för ett fenomen som kallas testeffekten. Testeffekten kan definieras som den ökade inlärning och retention som kan observeras efter upprepad testning av ett studiematerial (testbaserat lärande), jämfört med upprepad inläsning. Det finns en uppsjö av bevis för testeffekten, men vi vet fortfarande inte så mycket om mekanismerna bakom den eller vad den påverkas av. Det betyder att vi inte är säkra på att denna effekt kommer att vara lika stor för alla som använder sig av testbaserat lärande. Dessutom så är majoriteten av den forskning som finns inom ämnet är utförd i labbmiljö, vilket betyder att det finns en osäkerhet i hur testbaserad inlärning fungerar i skolmiljö. Innan vi kan säga att detta är en strategi som borde användas generellt i skolundervisning så måste vi veta om den är lika fördelaktig för alla elever, och om den fungerar lika bra i skolmiljön som i labbet.

Fridas projekt handlar dels om att undersöka relationen mellan testbaserat lärande och kognitiv förmåga, och dels om att implementera strategin i en autentisk skolmiljö. Syftet är att tillföra information som kan hjälpa till att fastställa hur testbaserat lärande som inlärningsstrategi kan rekommenderas för användning i undervisning, både från ett student- och lärarperspektiv.

Anna Bäckström Moa GustafssonPer Höglund

Robert LundmarkArbetsledares roll vid genomförande av hälsofrämjande interventioner
Stressrelaterad ohälsa till följd av arbetlivets förhållanden är ett växande problem. Att främja välmående och förebygga ohälsa bland medarbetare har därför kommit att bli av allt större betydelse. Ofta görs detta genom att man försöker genomdriva förändringar för att minska den belastning medarbetare utsätts för, eller genom att öka deras förmåga att hantera belastningen. Även om tidigare forskning tydliggjort vilka förändringar som skulle kunna göra förhållanden bättre för medarbetare så har det visat sig svårt att uppnå de resultat som man önskat utav hälsofrämjande interventioner. Studier av interventionsprocessen har på senare år gjort tydligt att hur förändringar genomförs har en stor betydelse i förklarandet av om interventionen blir framgångsrik eller inte.  Roberts doktorandprojekt syftar till att undersöka en av de processfaktorer som tycks ha betydelse för att nå önskade interventionseffekter, nämligen arbetsledares roll och beteenden.

Hanna MalmbergKognitiv träning som en del i rehabiliteringen för patienter med utmattningssyndrom
Stressrelaterad ohälsa är ett utbrett problem i dagens samhälle. Personer som drabbats av utmattningssyndrom, en av de primära stressrelaterade sjukdomarna, upplever ofta att de får problem med kognitiva funktioner. Det kan exempelvis handla om svårigheter att minnas, koncentrera sig eller att göra flera saker samtidigt. Trots det så vet vi idag väldigt lite om vilka behandlingar som kan vara verksamma för att stärka kognitiv funktion för personer som drabbats av långvarig stress.

Hannas doktorandprojekt fokuserar på att undersöka om kognitiv träning kan användas som en del i rehabiliteringen för patienter med utmattningssyndrom. Det som framförallt tränas är hjärnans exekutiva funktioner, dvs. de funktioner som används för att rikta och reglera vår uppmärksamhet och vårt beteende. Projektet kommer även att undersöka vad som händer i hjärnan vid långvarig stress och om hjärnans funktion kan förändras som följd av kognitiv träning.

Olov NordvallEffekter av kognitiv träning på skolprestationer och självreglering
Arbetsminnet är ett mänskligt minnessystem som används till att lagra och hantera information i närtid. Arbetsminnet används i flera skolrelaterade färdigheter, bland annat läs- och skrivförmåga och matematisk förmåga. Arbetsminnet, uppmätt i förskoleåldern, förutser delvis påföljande skolårens prestation.

Olovs projekt handlar om sambandet mellan arbetsminne och risken att hamna i antisocialt beteende. I synnerhet undersöks sambandet mellan uppmätt och självupplevt arbetsminne hos internerade ungdomar.  Vidare undersöks träning av arbetsminnet som ett potentiellt verktyg i rehabiliterings- och utbildningssammanhang hos denna grupp. Även måttliga träningseffekter kan innebära märkbara förbättringar av möjligheten att klara en utbildning.

Markus NyströmEffekterna av internetbaserad behandling vid depression
Depression är en av de sjukdomar som påverkar det dagliga fungerandet för mest människor i världen idag, och är sedan en tid klassad som folksjukdom i Sverige. Den dystra prognosen är att var femte svensk någon gång under livet kommer att uppfylla kriterierna för egentlig depression dvs ca 1 800 000 svenskar (SBU, 2004). Idag får endast ca 50 % av de som drabbas någon form av behandling, där de vanligaste är psykofarmaka och terapi, eller i vissa fall en kombination av de båda. Det finns alltså ett stort behov av att hitta alternativa behandlingsformer, så att fler av de som drabbas kan få lämpligt hjälp.

Två sådana alternativa behandlingsformer, med ett gediget forskningsstöd, är fysisk aktivitet och beteende aktivering. Dessa behandlings former ha, förutom att vara effektiva i behandlingen av depressiva symptom, även visat sig vara betydligt mer kostnadseffektiva än den traditionella behandlingen av depression.

Markus doktorandprojekt handlar specifikt om att utveckla, utvärdera och jämföra två olika internetbaserade program mot mild till måttlig depression, där behandlingen består av antingen fysisk aktivitet eller beteende aktivering. Detta är ett nationellt projekt med deltagare från hela landet.

Johan PaulinLjudöverkänslighet är ett tillstånd där man upplever vardagliga ljud som mer besvärande, smärtsamma eller med högre intensitet än vad majoriteten av befolkningen gör. Exempel på vanliga symtom är huvudvärk, yrsel, koncentrationssvårigheter, och kraftig trötthet. Dessa reaktioner tycks förekomma oberoende av ljudstyrkan, frekvensen eller övriga egenskaper hos ljuden, och är i nuläget medicinskt oförklarade. Johans avhandling syftar till att bredda kunskapen om ljudöverkänslighet genom att kartlägga vad som karaktäriserar denna miljökänslighet (bl.a. demografi/livsstil, förhållning till ljud, komorbiditet och symtombild) samt studera vilken roll psykosociala arbetsmiljöfaktorer spelar, vilket görs med populationsbaserade enkätstudier. Dessutom kommer perceptuella och psykofysiologiska reaktioner från ljudexponering att undersökas med laborativ metodik.

Gustaf Wadenholt

Elisabeth ÅströmTidsperspektiv i personlighet och psykopatologi
Tidsperspektiv är ett begrepp som omfattar både framtiden och det förflutna, och antas påverka en individs beteende och intentioner i nuet. En central hypotes är att ett förvrängt tidsperspektiv, med exempelvis en överdriven fokusering på negativa aspekter av dåtiden eller framtiden har ett samband med psykisk ohälsa hos individen. Elisabeths doktorandprojekt handlar specifikt om att undersöka betydelsen av tidsperspektiv i förhållande till personlighet och psykopatologi, med särskilt fokus på ångest och depression.


Sidansvarig: Petra Sandberg

Utskriftsversion

Kontakta oss

Studierektor forskarutbildningen
Maria Nordin
090-786 99 24
maria.nordin@umu.se

Spikning av avhandling

Bild: Stefan Lybeck